Anna Stubbendorff får Agenda 2030 Award för forskning om hållbar och hälsosam mat
Anna Stubbendorff är årets vinnare av hållbarhetspriset Agenda 2030 Award vid Lunds universitet. Hon uppmärksammas för forskning som visar att när vi lägger klimatvänlig mat på tallriken gynnar det såväl miljön som vår personliga hälsa.
I januari disputerade Anna Stubbendorff vid den Medicinska fakulteten med en avhandling om hållbar kost och dess påverkan på vår hälsa. Bakgrunden är att vår nuvarande livsmedelsproduktion runt om i världen har en mycket negativ påverkan på klimatförändringar, biologisk mångfald och flera andra miljöaspekter.
För att möta dessa problem initierades den så kallade EAT Lancet-dieten – en global kosthållning med mycket baljväxter, fullkorn, frukt och grönt – som skulle vara hållbar för såväl människan som planeten. Men hur skulle människors hälsa påverkas på sikt av en sådan diet och skulle vi få tillräckligt med näring i oss? Anna Stubbendorff använde omfattande befolkningsstudier i sina analyser. Hennes viktigaste forskningsresultat blev:
– Mat som är bra för miljön är också bra för den långsiktiga hälsan. Vi ser tydliga synergier som minskar risken för många kroniska sjukdomar, såsom diabetes, hjärt‑kärlsjukdomar och cancer. Det är den största vinsten, säger Anna Stubbendorff, som är dietist i grunden.
Nu tilldelas hon årets Agenda 2030 Award som delas ut av Forskarskolan Agenda 2030 i samarbete med Duni Group. Forskarskolans styrgrupp hade ett styvt arbete att utse årets vinnare bland många nominerade bidrag av hög kvalitet. Utmärkelsen ges till innovativ forskning om hållbar utveckling och riktar sig till forskare i ett tidigt skede av sin karriär. Utöver vinnaren Anna Stubbendorff tilldelas Zhiyong Wu och Niklas Warlin, som båda har bedrivit forskning på Lunds Tekniska Högskola, varsitt hedersomnämnande.
– Annas arbete för oss tillbaka till det systemtänkande som länge har varit centralt för hållbar utveckling. Genom noggrann vetenskaplig analys visar hon hur en positiv samstämmighet kan uppnås mellan människors hälsa, samhälleliga strukturer och globala system, säger Markus Gunneflo, koordinator för Forskarskolan Agenda 2030.
Hoppas på mer hållbar riktning i Sverige
Anna Stubbendorff hoppas att hennes forskning kan leda matkonsumtionen i en mer hållbar riktning. Sveriges kosthållning är en av världens största utsläppare av växthusgaser per invånare, främst beroende på att vi använder mycket kött och mejeriprodukter i vår matlagning. På senare tid har en hållbar kost blivit mer ifrågasatt, upplever Anna Stubbendorff.
– Exempelvis pågår det just nu en debatt om skolmaten och vi har politiska företrädare som skriver i sociala medier att det är dags att ”sätta stopp för tvångsvegetariska luncher i skolan”. Men skolan har en pedagogisk uppgift som även omfattar maten och vad barn serveras i dag kommer även att påverka vad de äter senare i livet, säger Anna Stubbendorff.
Hon hoppas att fler frågar sig hur de kan bidra, utifrån sin situation. Oavsett om man är konsument, forskare eller politiker finns det alltid något man kan göra, menar hon.
– Akademin kan bidra med forskning om både hälsa, implementering och kommunikation, samtidigt som politiken behöver vara modig och våga se mat som ett område där vi kan förändra beteenden genom till exempel utbildning, regler och ekonomiska styrmedel.
Anna Stubbendorff tilldelas utmärkelsen vid en prisceremoni den 14 april i samband med Hållbarhetsveckan. Då presenterar hon sin forskning och publiken har möjlighet att ställa frågor. Även de hedersomnämnda Zhiyong Wu och Niklas Warlin berättar kortfattat om sina forskningsområden.
Länk till Anna Stubbendorffs doktorsavhandling (på engelska)
Länk till nyhetsartikeln Klimatvänlig kost gav oväntat goda näringsvärden - lu.se
Länk till Anna Stubbendorffs profil i Lunds universitets forskningsportal
Prismotivering (översatt från engelska)
”Det har länge funnits en misstanke om att en kost med större inslag av grönsaker, frukt, fullkorn och så vidare kan gynna både människors hälsa och planeten. Med hjälp av stora befolkningsstudier undersöker Anna Stubbendorff effekter av kostmönster med lägre miljöpåverkan på näringsriktighet, men även dödlighet i bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.
Hennes arbete är innovativt genom sitt integrerade angreppssätt, där livscykelanalysdata (LCA) kombineras med näringsepidemiologi och långsiktiga hälsoutfall. Genom en samlad analys av avvägningar och synergier mellan miljömässig hållbarhet och människors hälsa stärker hon både de metodologiska och konceptuella grunderna inom fältet. Anna Stubbendorffs forskning ger robust, policyrelevant evidens för att klimatvänliga kostmönster kan hålla hög näringskvalitet och samtidigt stödja god hälsa på lång sikt.
Kombinationen av vetenskaplig stringens, samhällsrelevans och praktisk tillämpbarhet gör Anna Stubbendorff mycket värdig vinnare av Agenda 2030 Award 2026.”
Träffa forskarna på Hållbarhetsveckan
Den 14 april anordnas Agenda 2030 Awards priceremoni i samband med Hållbarhetsveckan i Lund. Då har du chans att lyssna på Anna Stubbendorff, ställa frågor till henne och avnjuta en hållbar lunch. Hedersomnämna Zhiyong Wu och Niklas Warlin kommer också att medverka. Läs mer och anmäl dig via länken (på engelska). Välkommen!
Om Agenda 2030 Award
Lunds universitets hållbarhetspris, Agenda 2030 Award, syftar till att främja innovativ forskning om hållbar utveckling. Utmärkelsen riktar sig till forskare i ett tidigt skede av sin karriär, och vinnaren utses av styrgruppen för Forskarskolan Agenda 2030. Priset omfattar även ett stipendium på 25 000 kronor, sponsrat av Duni Group.
Tre frågor till Erik Lindroth, hållbarhetsdirektör vid Duni Group
Duni Group sponsrar Agenda 2030 Award med 25 000 kronor. Här berättar Erik Lindroth, hållbarhetsdirektör på Duni Group och ledamot i Forskarskolan Agenda 2030:s styrgrupp, varför företaget valt att engagera sig.
Varför valde du och Duni Group att delta i utdelningen av hållbarhetspriset Agenda 2030 Award?
– Hållbarhet är en av våra högsta strategiska prioriteringar på Duni Group. Vi ser ett stort värde i, och ett tydligt behov av, stärkt vetenskaplig kunskap som kan fungera som vägledning för samhälleliga beslut. Eftersom vi är baserade i Malmö ser vi både fördelarna med och ansvaret i att vara en engagerad partner till lokala akademiska institutioner.
Varför engagerar ni er i hållbar utveckling?
– Näringslivet är en viktig aktör för att driva framsteg inom hållbar utveckling, och vi ser hållbarhet som en central del i att skapa konkurrensfördelar. Vår övertygelse är att god hållbarhetsprestanda är en inneboende styrka på dagens marknader och kommer att vara det i ännu högre grad framöver.
Vad hoppas du och Duni Group uppnå genom att sponsra Agenda 2030 Award?
– Vi vill stödja och uppmärksamma forskning som bidrar till ökad förståelse för samhällets hållbarhetsutmaningar och möjliga lösningar. Genom våra kommunikationskanaler kan vi också hjälpa till att sprida resultaten och skapa engagemang kring dessa viktiga frågor.
Wu och Warlin - hedersomnämnda i Agenda 2030 Award
Tre frågor till Zhiyong Wu
Du har disputerat vid Lunds Tekniska Högskola. Vad forskade du om?
– Förbränning har varit en drivkraft bakom den mänskliga civilisationen i århundraden, men förbränningen av fossila bränslen har ett pris: koldioxidutsläpp som driver på klimatförändringarna. Min forskning utforskar en lovande väg i energiomställningen från fossila bränslen till förnybar energi: förbränning av metallpulver. När aluminium brinner i ånga frigörs värme och väte utan koldioxidutsläpp, och aluminiumoxidaskan kan återvinnas till metall med hjälp av förnybar energi som vind- eller solenergi. Denna ”metall-bränslecykel” skulle kunna lagra och transportera den förnybara energin vart och när den behövs. Min forskning använder avancerade lasrar och kameror för att avslöja hemligheterna som döljer sig inuti dessa mikroskopiska aluminiumflammor.
Vilka är dina viktigaste resultat?
– För det första utvecklade vi ett höghastighetsbaserat laseravbildningssystem som för första gången kartlade det osynliga aluminiumgasmoln som omger en brinnande droppe, vilket avslöjade kemin i lågans kärna. För det andra fångade vi hur värmen sprider sig över en enskild brinnande droppe, mindre än ett mänskligt hårstrå, när den antänds, exploderar våldsamt och slutligen brinner ut. För det tredje spårade vi de små askpartiklar som bildas under förbränningen och studerade deras bildningsmekanismer. Tillsammans ger resultaten ny förståelse för hur aluminium förbränns och för forskningen närmare praktiska tillämpningar av aluminium som koldioxidfritt bränsle.
Hur kan din forskning bidra till hållbar omställning?
– Förnybar energi från vind och sol är riklig, men inte alltid tillgänglig, och vi behöver smarta sätt att lagra och transportera energi. Metallpulver, såsom aluminium, kan vara en sådan lösning: ett koldioxidfritt bränsle som kan transporteras till olika platser, på liknande sätt som kol eller olja i dag. Prototyper av metallpulverbrännare finns redan i Nederländerna, bland annat för bryggeriproduktion och fjärrvärme. Min forskning visar hur aluminium förbränns på en grundläggande nivå, vilket bidrar till att bana väg för att metallbränslecykeln ska bli en del av framtidens rena energisystem.
Länk till Zhiyong Wus doktorsavhandling i Lunds universitets forskningsportal
Tre frågor till Niklas Warlin
Du har disputerat vid Lunds Tekniska högskola. Vad forskade du om?
– Plast är ett av våra vanligaste material och förekommer i så gott som alla föremål i vardagen. Den enorma plastkonsumtionen leder till allvarliga miljöproblem och det har uppskattats att det kan finnas mer plast än fisk i haven år 2050 om konsumtionen fortsätter i nuvarande takt. Återvinning är därför en central strategi, men eftersom många plastsorter inte kan blandas utan att kvaliteten försämras förbränns i dag stora mängder plast, vilket bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser. Det finns därför ett tydligt behov av nya miljövänliga och återvinningsbara plaster.
– Min forskning har främst fokuserat på två sådana strategier: tillverkning av plast från förnyelsebara råvaror och kemisk återvinning. Genom att använda förnyelsebara källor i stället för olja, som exempelvis socker eller lignin, kan vi minska både plastens klimatpåverkan och beroendet av fossila råvaror. Detta känns extra aktuellt nu med tanke på kriget i Iran.
Kemisk återvinning innebär att plast som inte kan återvinnas med konventionella metoder istället bryts ned på kemisk väg, exempelvis genom att selektivt bryta vissa bindningar i materialet, så att utgångsmaterialet kan användas igen för att framställa ny plast.
Vilka är dina viktigaste resultat?
– En av de viktigaste molekylerna som jag har forskat kring är den sockerbaserade molekylen HMF. Jag har visat att HMF relativt enkelt kan omvandlas till monomerer som i sin tur kan polymeriseras (alltså bindas ihop kemiskt) till polyestrar och polyuretaner med förbättrade mekaniska egenskaper. Samtidigt är HMF jämförelsevis känslig för höga temperaturer. Jag har också visat att om acetalbindningar byggs in i dessa polymerer kan de selektivt brytas ned och återvinnas om man tillsätter syra.
Hur kan din forskning bidra till en hållbar omställning?
– Enligt mig är återvinning den viktigaste strategin för att uppnå en cirkulär materialindustri. Förhoppningsvis kan min forskning leda till utveckling av nya återvinningsbara material och produkter och därmed till en mer hållbar hantering av plast i samhället.
Länk till Niklas Warlins doktorsavhandling i Lunds universitets forskningsportal