Renat avloppsvatten kan uppnå dricksvattenkvalitet
I takt med att extremväder, torka och vattenbrist blir allt vanligare behöver vi fler sätt att säkra tillgången till rent vatten. Ny forskning av disputerande Maria Takman visar hur avloppsvatten i Kivik renades till nära dricksvattenkvalitet.
- Jag blev förvånad över att vi nådde så hög kvalitet med en relativt enkel och kort reningsprocess. Det här sättet att återanvända avloppsvatten kan bli en viktig resurs i framtiden, säger hon.

Maria Takman ingår i forskarskolan Agenda 2030 och tillhör även Institutionen för processteknik och tillämpad biovetenskap. Den 26 april disputerade hon med avhandlingen ”From removal of organic micropollutants to municipal wastewater reuse – technological and social perspectives”.
I sin forskning har hon undersökt ett nytt reningsverk i Kivik på Österlen där avloppsvatten renas med hjälp av membran, så kallade ultrafilter, och granulerat aktivt kol, så kallade GAK-filter. Avsikten är att kunna återanvända avloppsvatten, vilket man normalt inte gör på vanliga reningsverk i Sverige.
Resultatet blev i det första steget att vattnet nådde upp till bevattningskvalitet. Det motsvarar ungefär samma kvalitet som vattnet har i sjöar som Vänern, Vättern och Mälaren.
För att minska bakteriehalten i vattnet ytterligare lät hon desinficera vattnet med hjälp av ultraviolett ljus. Det gav resultat – nu nådde vattenproverna från Kivik upp till dricksvattenkvalitet om man såg till de mikrobakteriella koncentrationerna. Maria Takman skickade proverna för mer uttömmande kemiska analyser där koncentrationerna av runt hundra bakterier och kemikalier undersöktes. Resultatet var fortfarande över förväntan.
Renat avloppsvatten vid vattenbrist
- Vattenprovet från Kivik klarade gränsvärdena för dricksvatten för alla parametrar utom nitrat. Och nitrat skulle ha varit enkelt att ta bort, i ett extra steg. Det visar att ett reningsverk som enbart är tänkt att rena avloppsvatten faktiskt skulle kunna klara alla gränsvärden för dricksvattenkvalitet med hjälp av en förhållandevis enkel extra process, säger hon. Men trots att vi analyserat så många olika parametrar är vi fortfarande osäkra på när det faktiskt är ett säkert dricksvatten, eftersom vi inte har analyserat till exempel virus, och gränsvärden saknas på läkemedel, som förekommer i högre koncentrationer i avloppsvatten jämfört med grundvatten och sjövatten.
Redan i dag är det vanligt med vattenbrist på bland annat Österlen, Bjärehalvön och Gotland under sommarmånaderna. Framöver förväntas vi få fler torkperioder, mer extremväder, lägre nivåer av grund- och sjövatten på grund av klimatförändringarna. Då kan forskningsresultaten komma väl till pass.
- Om vi ska kunna upprätthålla det samhälle vi har i dag, jordbruket inkluderat, är det bra om vi kan återanvända avloppsvatten som en extra resurs. Det kan också bidra genom att vara mer energieffektivt jämfört med exempelvis avsaltning av havsvatten, och vissa grödor behöver kanske inte bevattnas med ultrarent vatten.
Jämförde inställningen till avloppsvatten och avsaltat havsvatten
Utöver forskningen om avloppsvatten i Kivik har Maria Takman också undersökt diskussionen kring nya metoder att få fram dricksvatten. På Gotland och Öland används avsaltning av havsvatten som ett komplement för att få fram dricksvatten. När Maria Takman undersökte mediebilden och intervjuade invånare på öarna framkom en tydlig skillnad mellan hur metoden togs emot.
- På Gotland kopplades avsaltningen ibland ihop med gruvnäringen på ön och det sågs av vissa som en negativ, onaturlig, teknisk lösning. Sådana kontroverser syntes inte på Öland. Vi undersökte också diskussionen kring dricksvatten från renat avloppsvatten. Förvånande nog togs det väl emot – överlag verkade människor inte tycka att det verkade äckligt eller farligt.
Intervjustudien påvisade hur viktigt det lokala sammanhanget är för att nå acceptans för nya vattenkällor. Och just den delen av doktorsavhandlingen blev Maria Takman inspirerad av i den tvärvetenskapliga forskarskolan Agenda 2030.
- Jag hade inte gjort intervjustudien utan forskarskolan, då hade jag nog framförallt mätt bakterier och kemikalier. Jag har verkligen lärt mig mycket om forskning utanför det naturvetenskapliga fältet. I början kändes det ibland som att vi knappt förstod varandra i forskarskolan, men nu kan vi kommunicera och den tvärvetenskapliga delen är utvecklande för forskningen!
Efter disputationen kommer Maria Takman att arbeta med som processingenjör på Himmerfjärdsverket söder om Stockholm.
Maria Takmans avhandling (på engelska) 'From removal of organic micropollutants to municipal wastewater reuse – technological and social perspectives' - portal.research.lu.se
Artikel om Marias forskning "Snart dricker du kanske renat avloppsvatten" - lu.se