Ny avhandling undersöker hållbar stadsutveckling i Hyllie
Kan en nybyggd stadsdel vara en spjutspets för hållbarhet när ett gigantiskt köpcentrum utgör själva kärnan? Och i vilken mån kan stadsplanering styra människors livsstil i ett område? Agenda 2030-doktoranden Alva Zalar har i sin avhandling undersökt Hyllie i södra Malmö ur ett normkritiskt perspektiv där arkitektur och queerteori vävs samman.

I början av 2000-talet beslöt Malmö stad att Hyllie skulle bli kommunens högst prioriterade byggprojekt. Några år senare drog grävskoporna igång vid jordbruksmarken runt Hyllie vattentorn och hösten 2008 såg Malmö Arena dagens ljus. Två år senare öppnade järnvägsstationen framför arenan och 2012 invigdes Emporia, som då var Skandinaviens största köpcentrum.
Hyllie skulle bli en ny spännande stadsdel i Malmö stad, en föregångare inom hållbarhet och ett framtida hem för 25 000 invånare kombinerat med kontorslokaler som rymmer 15 000 arbetsplatser.
Hyllie – ett idealiskt forskningsobjekt
För Alva Zalar var Hyllie idealiskt som tvärvetenskapligt forskningsobjekt. Hon ville ta reda på hur visionerna i stadsdelen, som designats för hållbar utveckling, relaterade till vardagslivet i området.
– Jag är nyfiken på motsättningarna mellan hållbarhet och utveckling. Jag har också ett starkt intresse för queerteori och feministisk teori, och det var spännande att ta sig an det här nya storskaliga och resursstarka stadsutvecklingsprojektet utifrån ett normkritiskt perspektiv, säger Alva Zalar, Agenda 2030-doktorand vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö på Lunds Tekniska Högskola.
Begreppet queer används ofta som ett samlingsnamn för en grupp människor med särskilda genus eller sexualiteter. I Alvas studier används queerteorin bredare, som ett sätt att undersöka det som avviker från normerna – kort sagt, det som är annorlunda.
Under fyra års tid undersökte hon Hyllie ur olika perspektiv, teoretiskt såväl som genom fältstudier. En period tillbringade Alva Zalar så mycket tid i köpcentrumet att några av ungdomarna där trodde att hon var civilpolis. Emporia visade sig inte enbart vara ett shoppingparadis, det spelade också en social roll och utgjorde något av en fritidsgård för unga människor från området och stadsdelarna runt omkring.
Viktigaste resultaten
Vilka är då de tydligaste forskningsresultaten? Alva Zalar nämner tre av dem:
• Avhandlingen ger ett queerteoretiskt ramverk som kan användas för att förstå och diskutera hur arkitektur skapar normer och riktningar för hur staden och stadslivet ska utvecklas. Den behandlar också hur arkitektur, från design av byggda miljöer till visioner för nya stadsdelar, på olika sätt kan stabilisera eller förändra dessa normer.
• Studierna bidrar till den forskning som utmanar problem med till exempel ”business as usual” som hållbar utveckling ofta kritiseras för. Ramverket kan öka förståelsen för hur arkitektur kan bidra till att understödja ojämlika och ohållbara relationer i staden, samt hur stöd kan omfördelas. Ett viktigt fokus har varit att studera ett resursstarkt föregångsprojekt istället för ett marginaliserat område.
• Avhandlingen bidrar till den befintliga forskning som pekar på problem med ett individcentrerat perspektiv. Ett skifte av normer bör istället ske på en samhällelig nivå, genom omfördelning av resurser och satsningar på att producera mer hållbara infrastrukturer, enligt avhandlingen.
Sammanfattningsvis är ett av de viktigaste bidragen i Alvas avhandling kritiken av hur hållbar stadsutveckling ofta bygger på snäva normativa ideal för hur människor ska leva sina liv. Istället för att fokusera på individuella beteendeförändringar genom metoder som så kallad nudging, menar hon att vi behöver större strukturella förändringar som möjliggör ett mer heterogent stadsliv.
Alva Zalar vill också bidra till diskussionen om hur vi fördelar resurser.
– Man kan exempelvis reflektera över varför köpcentrumet fick en stor bilparkering som både breder ut sig och gör det mer bekvämt att åka bil än kollektivt, varför man låter köpcentrumet ta så mycket mark i anspråk när man annars bygger yteffektivt eller varför man bygger på jordbruksmark. Om vi leker med tanken, vad hade hänt om tågstationen istället hade förlagts till ett miljonprogramsområde?
Stadsplaneringens inverkan på beteende
En viktig slutsats är också att stadsplanering inte kan styra människors beteenden i den utsträckning man ofta tror. Visionen om att människor ska leva mer hållbart genom en viss design av staden kan vara svår att förverkliga.
– Staden är superheterogen och ytor kan användas på många olika sätt. Att det inte går att styra så mycket som man tror kan ses som ett hot mot hållbara normer, men jag ser det mer som en möjlighet, säger Alva Zalar.
För det var ju just det - när Alva Zalar studerade vardagslivet i Hyllie visade det sig nämligen inte skilja sig särskilt mycket från andra stadsdelar.
– Och det kan vi lära oss någonting av.
Om tiden i forskarskolan Agenda 2030
Alva Zalar beskriver forskarskolan Agenda 2030 som avgörande för hennes forskningsresa. Hon framhåller stödet och finansieringen som gav henne möjligheter hon annars inte hade haft. "Forskarskolan har betytt supermycket – den har gett mig perfekta förutsättningar och samspelet i gruppen har varit så fint. Det var modigt och bra av universitet att satsa på en forskarskola istället för enbart en professur," säger hon.
Alva Zalar framhåller att tack vare den tvärvetenskapliga forskarskolan har hon kunnat samarbeta med doktorander hon annars aldrig hade mött.
Osäkerhet i forskningen
”Avhandlingen är både bekräftande och nyskapande. Kombinationen arkitektur, queerteori och hållbarhet uppfattar jag som nyskapande. Men forskningen bygger förstås på ett befintligt fält av (kritisk) forskning kring hållbar stadsutveckling och bidrar till den genom att bekräfta och ge ytterligare nyanser kring frågorna. Forskningen har en hög pricksäkerhet i hur teorin används, men den har en utforskande karaktär, snarare än att ge konkreta och exakta svar. Det innebär att den innehåller både osäkerhet och viktig kunskap.”