Stubbendorffs index banar väg för hållbara kostråd
The Planetary Health Diet. Så kallas den kostrekommendation som ska få oss friska och ge mat på bordet till en framtida världsbefolkning om 10 miljarder. Men minskar den stroke, förtida död och utsläpp av växthusgaser? Agenda 2030-doktoranden Anna Stubbendorff har jämfört olika kostindex för att underlätta den analysen. Hennes eget index presterade bäst och nu publiceras forskningsresultaten i välrenommerade The Lancet Planetary Health.

Mycket grönsaker, fullkorn och baljväxter. Små mängder rött kött, fågel och fisk. Ett hälsosamt, varierat matintag, gärna i social gemenskap med andra. Så lyder i korthet kostrekommendationerna i The Planetary Health Diet, som har tagits fram med omsorg om både människor och miljö. Bakom rekommendationen står EAT Lancet Commission, där den svenska klimatforskaren Johan Rockström har varit en ledande aktör, och dieten har även namnet EAT Lancet-kosten.
Men de personer som är friskast i kostundersökningar, i vilken mån har de ätit enligt de här råden? Det kan vara knepigt att svara på. I dagsläget finns det inget standardiserat index för hur man ska mäta, vilket leder till att äpplen ofta jämförs med päron.
Motstridiga resultat
När forskare har undersökt hälsoutfall kopplat till kostintag har resultaten varit motstridiga, enligt doktoranden Anna Stubbendorff. Då blir det svårt att dra klara slutsatser.
– Det är så många olika faktorer som ska vägas in, till exempel grönsaker, baljväxter, fetter och sockerkonsumtion. I ett visst index kan en persons intag av baljväxter få höga poäng, i annan studie får de låga poäng. Eftersom olika kostindex används blir resultaten skiftande, säger hon.
Nu vill Anna Stubbendorff ändra på det. Hon har med hjälp av ett poängsystem jämfört sju olika kostindex och på vilket sätt de mäter följsamheten till The Planetary Health Diet. Hon har sedan undersökt i vilken utsträckning deltagarna senare har drabbats av stroke och dödsfall.
Ett av indexen har hon skapat själv, för att hitta ett mätsystem som är lätt att använda och förstå. Hon har tillsammans med forskarkollegor gått igenom tre stora koststudier:
- En koststudie i Malmö från 1990-talet med cirka 21 000 deltagare
- En koststudie i Danmark från 1990-talet med cirka 52 000 deltagare
- En koststudie med kvinnliga lärare i Mexiko från 2000-talet med cirka 30 000 deltagare
Ändrade matvanor sedan 1990-talet
Syftet med hennes forskning var att hitta ett gemensamt sätt att mäta på, för att nå ökad förståelse och i förlängningen kunna bidra med förbättrade kostråd. Att två av de undersökta koststudierna utfördes redan på 1990-talet var både positivt och negativt.
– Eftersom deltagarna har hunnit åldras kan vi mäta både dödsfall och stroke. Men en nackdel är att vi har ändrat våra matvanor sedan 1990-talet, vi äter inte riktigt samma saker som vi gjorde då. Därför var det bra att ha med en nyare studie som dessutom är utförd i en annan världsdel, så att detta inte bara blir en nordisk studie, säger hon.
Anna Stubbendorffs eget kostindex fick ett bra utfall i forskningen och placerade sig allra bäst, tillsammans med Colizzis index. Det ska understrykas att eftersom Anna Stubbendorff har utvecklat Stubbendorff-indexet deltog hon inte i bedömningen av hur användbart hennes eget kostindex är.
Nu hoppas Anna att det i framtiden går att enas om en mätmetod.
– Om vi ska nå de globala målen enligt Agenda 2030 behöver vi förändra hur vi äter i världen. Och då behöver vi hjälpmedel i progressen för ett mer hållbart och hälsosamt liv och samhälle, det underlättar också för nya politiska styrmedel.
Äter inte enligt rekommendationerna
Anna Stubbendorff är dietist i grunden och tillhör den Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Att hon nu får sin senaste forskningsartikel publicerad i tidskriften Lancet Planetary Health gör henne glad och möjligen unik. Forskarskolan Agenda 2030 har inspirerat henne till ett tvärvetenskapligt angreppssätt.
– Det är första gången vi i den här forskargruppen publicerar forskning i Lancet Planetary Health.
Hur gick det då med deltagarna i de undersökta koststudierna – åt de enligt dagens rekommendationer? Nej, inte i särskilt stor utsträckning. I Stubbendorffs index kan man få maximalt 42 poäng om man äter exakt enligt EAT-Lancet-dieten. Genomsnittet i studierna var knappa 17 poäng. Vi har alltså långt kvar, konstaterar hon.
– Men om vi lyckas med omställningen kommer miljontals människoliv att räddas samtidigt som maten räcker till alla och vi får mindre klimatpåverkan.
Länk till artikeln (på engelska) “A systematic evaluation of seven different scores representing the EAT–Lancet reference diet and mortality, stroke, and greenhouse gas emissions in three cohorts” - thelancet.com
Länk till Anna Stubbendorffs personliga sida (på engelska)
Om studien
Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper även forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet, påverkar hälsan.
Anna Stubbendorff och hennes forskarkollegor har jämfört olika versioner av kostindex baserade på EAT Lancet-referensdieten (The Planetary Health Diet). Tidigare forskning har visat att hög följsamhet till den dieten kan förebygga 54-63 procent av för tidiga dödsfall och minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent.
Sju kostindex undersöktes, varav två konsekvent grupperade deltagarna enligt EAT Lancet-rekommendationerna över olika befolkningsgrupper: Stubbendorff och Colizzi. Dessa två poängsystem associerades med lägre risk för dödlighet och stroke, samt lägre växthusgasutsläpp i Malmö-studien. Dessa två sätt att mäta fungerade alltså bäst. Det ska nämnas att Anna Stubbendorff deltog inte i bedömningen av Stubbendorffs index.